Skärskådat bland Vänerskär i väntan på isläggning.

Fyra mer eller mindre halvtokiga, (omgivningskommentar), tog sig en runda kring Ekens skärgård novemberhelgen 10/12 2000. Att paddla kajak är inte bara att glida omkring i behaglig värme utan det skall även frestas kroppar och farkoster i mörker, kyla, regn samt gärna också kraftig sjögång. Alla dessa ingredienser fanns att tillgå denna paddeltur. Turen började med att Tomas, helgen innan, hyrde sig en kajak hos en lokal kajakuthyrare. Det blev en Yukon Expedition på rekommendation av Bengt och Anders då dessa båda har varsin dito och tycker den är utomordentlig som expeditionskajak med bra packmöjlighet och framförallt mycket stabil. Bengt och Tomas tog sig en dagstur runt Säven och Tomas ansåg sig sedan redo för Vänerstrapatsen. Packa och packa och packa igen. Det finns så många bra prylar som måste med. För att klara ett par övernattningar med risk för oväder får man hoppas att tälten håller tätt både på ovan och undersidan. Liksom lite blött i markera. Fredag eftermiddag 16.00 la vi i kajakerna vid Djurgårdsudde öster om Ulleredsbro. Mörkret föll snabbt och vi hade god hjälp av GPS:erna då vi avsåg att ta oss ända ut till västra delen av ön. Vi landade på St. Slanthall och praktiserade uppsättning av tält i pannlampesken. Tacksamma för att det inte regnade inmundigade vi Benkes förlagade och goda paddelmåltid. Smaken blev inte sämre av att  det också ingick ett gott rödvin. En kaffe, virre och efterföljande nattvandring runt ön fick avsluta denna dag och sömnen var inte långt borta. Natten bjöd på ordentligt regn och viss materiell väta orsakades.

Lördag morgon startades med obligatorisk risgrynsgröt och kaffe. Vi var mycket paddelsugna och vädret var igen regnfritt vilket gjorde tältrivning förhållandevis bekväm. Väl i kajakerna så började det regna men det bekommer inte en kajakpaddlare då man sitter mycket ombonat och tätt. Det är snarare riktigt mysigt när det är busväder. Vinden låg på från sydväst, vilket vi också räknat med, och det var ganska mycket sjö utanför skärgården vi paddlade i. Mycket paddelvänligt område som närmast likar skärgård med arkipelag. Vi rastade på Naven vid öns nordvästra del. Här blev det en god lunch bestående av en värmande soppa med inslag av tuschlav (reservation för stavning). Vi plockade tuschlav och la i soppan. Smakar ungefär som svamp och den används en del som överlevnadsmat.

Solen visade sig några få stunder under turen.

Naven är en fyrförsedd ö nordväst om Ekens skärgård.

Turen fortsatte mot Stor-Eken och dagen slutade vid Lindön. Här satte vi upp tälten i hyfsat dagsljus och igen var det uppehåll i regnet. Då tälten rests var det dags för Anders Bergsgsmansgryta. En klassiker i friluftssammanhang. Alla var överens om att den verkligen gjorde gott. Det var tänkt att vi skulle ta en nattlig tur runt Stor-Eken men kropparna verkade nöjda med dagens etapp och vi fann snart tältvärmen tillräckligt inbjudande för att låta nattpaddlingen vara.

Mycket bra tältplats fann vi på Lindön.

Söndag. Sydöstliga vindar, mot vad prognosen sagt. Aj aj. Nu blir det till att paddla i hög sjö. Det är inte så värst farligt om man har land inom inte allt för långt avstånd och vinden ligger på mot land. Värre är det om man har frånlandsvind. Särskilt om vattnet är kallt. Dagens vattentemp. var 8,6°C så nog kunde det bli kallt vid ett dopp. Nedkylningen går fort om man hamnar i plurret men ingen av oss  avsåg att göra det och så blev det.  Det var ca 15km utan större möjlighet till lä och då vi rundade Läckö slott

Det gick ganska höga vågor även om det inte syns på bilden.(lite oskärpa då den togs genom vattentätt fodral)

mötte vi ordentlig sjö. Korta,  minst meterhöga vågor som bröt med jämna mellanrum. Tomas räknade till var sjunde. Det skulle sannolikt vara hisnande och skrämmande för en ovan paddlare att paddla i denna höga sjön men Tomas, som är van vid att flyga skärm, tyckte att det var härligt och paddlade på för fullt i motvinden. Vi kunde hålla en fart på 3 km/t och vågorna blev inte mindre med tiden utan snarare tvärt om. Då vi rastade andra gången, strax innan vi kunde ta av västerut mot iläggningsplatsen fick vi känna på riktigt ryckig sjö som kom från flera håll. En effekt av att vi kom i ett smalt sund där sjön pressades in och gav upphov till dessa stora vågor. Då vi tog av mot väster fick vi ett par bra surfningar. Man kommer upp i 10 till 15 km/t och det är roligt med visst inslag av instabilitet. Åtminstone för undertecknad som valt att paddla i sin Seayak vilken inte är lika stabil som Yukon men man har sina favoriter som man vant sig vid och den går riktigt bra i hög sjö. 15.00 och med 35 km paddling kom vi då så fram till marinan vid Djurgårdsudde. 

Vi var nöjda med helgens tur.

Upp med kajaker, dressa om och ett avslutande Carbonara mål satte pricken över i. Anders, chauffören, tog oss sedan tryggt hem till respektive boning och vi var alla ganska lättsövda denna kväll.

Tomas Andersson, Anders Lindstam, Bengt Mattsson och undertecknad rekommenderar kajakpaddling varmt.

Per-Göran Tenbrink

 

tillbaka