2014年春夏新作 ミュウミュウ 財布

Det krävs viss utrustning för att åka. Vi som åker väldigt mycket, skaffar oss en massa saker. Det är inte nödvändigt. Att åka utan säkerhetsutrustning är dock att jämföra med att åka mc utan hjälm, bil utan bälte etc. etc. Åkupplevelsen kan då bli negativ och man kan hamna i svårigheter som man annars inte gjort om man haft den utrustning som vi kräver och rekommenderar.

Hitta i texten

Isdubbar | Kastlina | Ispik| Ryggsäck |Visselpipa |Pjäxor | Skridskor  Knäskydd | Kläder| Ledartecken |Ledarutrustning | Plurrning | Olycksfall   Vätska 

Av nedan uppräknad utrustning så kräver Sjuskärets Långfärdsskridskoklubb att man, vid medverkan i klubbturer, har följande:

  • Isdubbar  (med visselpipa utan kula)
  • Ryggsäck, rek. minst 35 liter (givetvis skall hänsyn tas till kroppsstorlek då en storvuxen lämpligen kan ha en större och vice versa)  
    Packad enligt instr
    . (vattentätt, komplett ombyte samt fika / vätska) Säcken skall vara utrustad med midjerem och   grenrem.

Det är bra om du också har med dig:

  • Knäskydd (Ett fall kan spoliera säsongen)
  • Kastlina. Lätt åtkomlig (Bra säkerhetsutr. Obligatorisk i en del klubbar och vi funderar att införa det under säsongen 2007 - 2008)
  • Ispik. (Dubbelpik är guld värd vid dåliga isförhållanden och motvind Du bör investera i en pik om du avser att åka mycket Även pik är obligatorisk i vissa andra klubbar och vi kommer troligen införa detta under säsongen 2007 - 2008)

Om medlem kommer till klubbtur felaktigt utrustad, kommer ledare uppmana denne att på ett eller annat sätt låna ihop utrustning som saknas. Klubben kan till viss del tillhandahålla utrustning men det är mycket angeläget att alla som önskar deltaga i klubbturer ser till att utrustningen är komplett. Säkerheten hänger på att ALLA tar ansvar för sig.

Isdubbar. Skall sitta högt upp under hakan alternativt sättas fast på ryggsäckens axelremmar. Visselpipa sitter på vissa dubbar. En bra hjälp om man inte kan busvissla och behöver påkalla uppmärksamhet.

Kastlina. Skall sitta, löst och lätt åtkomlig i en ficka på ryggsäcken så du kan komma åt den snabbt både från isen och eventuell vak. Den är en mycket stor hjälp vid kritiska situationer både för dig och dina vänner eller andra som behöver hjälp. Prova att kasta linan inför varje säsong samt dragprova den. Allt åldras och linan kan ha minskat i hållfasthet. Bra att upptäcka det innan den slängs till någon nödställd.
Senaste rönet är att linans ände skall fästas i brösthöjd. Tidigare gällde midjeremmen. Vid tester så fungerade inte denna placering bra då benen ibland drogs in under iskanten. Nu brösthöjd alltså och på en rem som är hållbar. Inte bröstremmen. 

カシオ Gショック

Ryggsäck. Kläder för ett helt ombyte skall vara vattensäkert packat i plastpåsar. Ryggsäcken skall ha ett midjebälte och  en grenrem. Den senare får man oftast tillverka själv av en rem och ett plastspänne. Grenremmen ser till att säcken inte kanar upp om du plurrar och du har en mycket bra flythjälp i säcken. Du kan inte sjunka. Säcken gör också att du inte slår i huvudet vid fall bakåt. Minst 35 liter bör säcken vara på för att ge bra flythjälp. Ett isolerande sittunderlag är bra att sitta på eller stå på vid ombyte.

Visselpipa. För att påkalla uppmärksamhet. Ingen kula då den kan frysa fast och hindra ljud.

Pjäxor Det finns flera modeller att välja. Gammal skidpjäxa eller telemarkspjäxa. Även kraftigare vandringskängor går att använda men det måste finnas fästmöjlighet för tåbindningen. 

ビジネスバッグ

Skridskor Även här kan man välja flera modeller i olika prislägen. Det som är viktigt är att få en skena av bra stålkvalité. Också bör man tänka på vilken bindning som passar bäst. Fyra typer av skridskobindning. Rembindning, snabbindning step in och lös häl. Rembindningen är billig och mest omständlig att använda. Snabbindningen är dyrare men mer komfortabel. Step-in är klart dyrast men är bra för den som har svårt att böja sig ner. Lös häl kommer mer och mer. Denna bindning är samma typ som på turskidor. Vissa märken fungerar delvis också som step in 

 

 

 

Ispik. För att känna isens beskaffenhet samt att få lite hjälp vid ojämn is och motvind. Kan vara  dubbelpik. Två som sitter ihop och används som stavar. Gör ett spetsskydd av en slangbit så skyddar du bilinteriör etc. vid transport.

 

Bra att ha:( här kommer en upprepning av vad som är nödvändigt och bra att ha med sig,)

  1. Skridskor. Kan vara av olika slag. Med rem, vajer eller olika former av snabbfäste. Snabbfäste är bekvämt men något dyrare. Lös häl är det senaste och ökar i användande.
  2. Pjäxor. Kan vara av olika slag. Du har kanske tom. ett par ståendes på vinden. Den gamla skidpjäxan duger gott till att börja med och hittar du en gammal slalompjäxa i skinn så är den guld. Lite svår att promenera i men annars mycket bra. Det går bra att förstärka skidpjäxan med skinn på sidorna vid ankeln för att göra den mer stabil. Prata med din skomakare. Vill du lägga ut 600-1500:- så finns det ett stort urval. Din fot får bestämma.
  3. Vindtäta kläder. Det är lätt att klä sig för varmt. Rätt klädd fryser man lite innan start. Ha ett plagg lätt åtkomligt då du rastar.
  4. Knäskydd. Det gör ganska ont att ramla på knäna.
  5. Bra handskar. Skyddar mot kyla och mot skrapskador vid fall.
  6. Extra plastpåsar. Att sätta på den torra strumpan du satt på efter plurrning så att pjäxan inte väter ned den. Också bra för våta kläder.
  7. Lite reservdelar och verktyg. En tappad skruv kan ställa till det om man är några mil hemifrån.
  8. Plåster. Alltid bra att ha med.
  9. Toapapper. Inga kommentarer.
  10. Vätska. Nästan alla dricker för lite. Det är inte fel att "dricka upp sig " innan en tur. Du bör ha med minst en liter. Innehållet får variera. (Vi åker för det mesta på Söndagar ) Det är praktiskt att ha en vätskesäck med slang. Den kan då ligga i ryggsäckens ficka och man kan dricka kontinuerligt.
  11. Kamera. Det blir fantastiska bilder.
  12. Kompass. Dimma gör den bäste orienteraren vill.
  13. Extrarem. Bra till mycket.
  14. Tändare.
  15. Liggunderlag. Sätt det längst ner på ryggsäcken så ökar det flytkraften. Bra att sitta på vid fika samt att stå på om du behöver byta kläder.
  16. Skjutmått. Ibland viktigt att mäta isen. Finns för ca 15-20:- i plast.

Det finns säkert saker som glömts men efterhand som åkfrekvensen ökar så lär man sig.
Glöm inte fikat!!!!!

Här nedan så kommer en hel del text om lite annat än utrustning. Kunskap är dock utrustning som inte tynger.

Ledartecken:
Tecken används för att uppmärksamma gruppen på olika farosituationer. Det är viktigt att känna igen dem och du som åker efter skall vidarebefordra till bakomvarande. Nedan redogöres för tecken som används i Sjuskärets Långfärdsskridskoklubb. Det kan förekomma variationer av tecken mellan olika klubbar i landet och det gäller vid gästbesök att särskilt poängtera våra tecken samt då man själv är gäst, försäkra sig om besökta klubbens tecken.

Uppsträckt arm betyder omedelbart stopp. ( lämpligt med inbördes avstånd ) Upprepa tecknet bakåt.

Bägge armarna rakt utåt betyder att deltagarna skall sprida ut sig i åklinjen för att minska belastningen på isen. Det anbefalles strikt ködiciplin med ordentligt avstånd mellan åkarna.

Ledaren pekar med armen eller piken på svaga
eller osäkra partier. Betyder ökad uppmärksamhet på framförvarande faror.

 

Plurrning.
En del i åkningen.

(lite avdramatisering, om bieffekten plurrning, av Per-Göran)


Det händer att deltagare, då oftast i främre leden, (ledare) plurrar. Tanken svindlar för de flesta men är man inte ensam vid åkningen så är det egentligen endast opraktiskt och bekymret skall vara hur man snabbast skall få sina kängor torra till nästa tur. Denna tanke hjälper redan i vattnet.

Det är alltså inte frågan om, om man kommer upp utan hur och bästa sätt.

Att plurra innebär att man kommit ut på icke bärig is. Bärigheten kan vara försämrad på grund av flera orsaker och det påverkar förutsättningarna att komma upp.

Grundregeln är dock att alltid vända tillbaka dit man kom ifrån. Vänd exempelvis inte mot land! Tänk på att få med din pik då det är opraktiskt att behöva hoppa i igen
för att få med den hem. Du kan antingen kasta tillbaka den där du kom från eller så kan du använda piken som
viktfördelare då du tar dig upp på iskanten. Detta kräver dock en del träning för att fungera.

Då man hamnar i vattnet har man, beroende på hur man agerar, olika lång tid på sig innan kroppen blir helt nedkyld. Det finns inga tabeller som visar exakt utan det beror på kroppskonstitution och beteende. Vid lugnt beteende har man gott om tid!

Den direkta kontakten med det kalla vattnet gör att man en kortare stund hyperventilerar.

I detta läge skall man ta det mycket lugnt. Rätt utrustad med ryggsäcken kompletterad med gren och midjerem som vi långfärdare är så

sjunker man inte! utan kroppen skall ges möjlighet att acklimatisera sig. Hjärtat slår snabbare men snart går pulsen ner och man kan börja tänka på att ta sig upp. Hela den proceduren tar 20-30 sekunder beroende på hur van man är.

Vattnet som samlat sig innanför kläderna värms upp och det blir som en tillfällig våtdräkt.

Nu är det viktigt att inte plaska utan att metodiskt söka sig till fast is som är tillräckligt bärig för att stå emot en uppstigning. Troligt är att iskanten brister ett antal gånger innan man kan börja uppstigningen. Har man för bråttom i detta läget så får man bara en negativ känsla av att misslyckas med uppstigningen och detta tar onödigt med energi. Psykisk och fysisk.

Man kan kalla det att man " skrotar " isen innan uppstigningen. Beroende på isförhållande så kan man behöva skrota ett par meter innan isen bär. Det är ingen idé att ta sig upp för att sedan plumsa i igen.

Vid organiserad åkning finns det färdledare och medåkare som har lina samt att du själv har en som du kan kasta från vaken. Linan kommer att bli del av obligatorisk utrustning från och med säsong 1999 - 2000. Förmodligen hinner du inte ta fram din lina och ta dig upp innan kamraters hjälplina ligger framför näsan på dig. För då in handen i öglan på påsen och förbered dig på att dras upp. I vissa fall kan man få problem med midjeremmen. Spännet kan haka i iskanten. Hjälp då till med lediga handen så är du strax uppe på isen. Problemet minskar om man, innan turen, flyttar spännet till höger eller vänster eller endast har grenrem. Då du kommit upp

Ligg kvar på magen och låt dig dras till säker is!

Är du ute på oorganiserad tur, plurrar och har enda linan kan du, om du monterat den rätt, enkelt kasta till kamraten. Lämpligt är att linan då sitter i ett sidofack på ryggsäcken där du når den genom att du drar i linan som då skall vara fäst via axelremmen på ryggsäcken, till midjebältet. Det finns flera arrangemang på linmontage. Prova själv bästa sätt. Linan skall inte vara nerpackad eller allt för hårt fastsatt!

Isdubbarna är absolut en nödvändighet vid åkning. Dom skall sitta utanpå kläderna och högt upp.

Undertecknad har monterat dubbarna på en av ryggsäckens remmar. Fram till vänster. Visselpipan i bröstremmen och säkerhetslinan på höger axelrem. Mycket bra och säcken med fikat, glöms ju sällan så allt kommer med på en gång.

Variationer på djup är en av de faktorer som påverkar isar. Vid grund pressas ofta det varmare bottenvattnet upp av de i det närmaste alltid förekommande strömmar som finns i våra vatten och tunnar ut isen. Att plurra här kan innebära att man blir stående på botten.

En risk med detta är att man genom ett hopp tar sig upp på isen. Det kan få ödesdigra konsekvenser då hävstångseffekten med de långa skridskorna på fötterna påfrestar vadmuskulaturen och hälsenorna. Muskeln eller hälsenan kan helt enkelt slitas av. Ta det lugnt och häv dig försiktigt upp. Vis av skada.

Nu börjar bytesproceduren och det är här man har användning för de medtagna, vattensäkrade, kläderna. Medåkande kamrater skall här hjälpa till med att ta fram dina kläder samt ta hand om de blöta och packa ner dem. Du skall i det närmaste få hjälp med det mesta då dina fingrar sannolikt är en smula frusna och lyder dåligt. Ställ dig vindskyddad på ditt sitt-liggunderlag ( har du tur så finns det vindsäck med ). Nu kan du märka att du möjligen slagit dig något. Isen är ganska hård och det är inte allt för sällan som man utrustas med diverse blåmärken. De extra plastpåsarna som du har med dig, trär du på dina torra sockor och sedan kan du utan att blöta ner dem ta på dig dina kängor. Sätt i foten försiktigt så att plastpåsen ej brister.

Lite varm dryck och sedan hör du till gruppen

" Vaksam "

Långfärdsåkare och Vaksam

Per-Göran Tenbrink

SJUSKÄRET

Ledarutrustning

  • Ledarflagga
  • Kompass
  • Reservskridsko Verktygs o reservdelspåse
  • Nyckel för skridsko muttrar 8 och 10 mm
  • Kort skruvmejsel
  • Liten kombitång
  • Lite stråltråd
  • En medellång svenskrem
  • Lite lina
  • Liten sortering skruvar o muttrar
  • Förbandsutrustning:
  • Plåster
  • Leukosilk häfta
  • Elastiskbinda
  • Första förband
  • Några kompresser
  • Toa-papper eller servetter.
  • Mobiltelefon.

    Plurrning
  • Stoppa gruppen för att hindra ytterligare plurrningar
  • Livlina, dra upp
  • Utse en grupp på 3 - 4 personer tar hand om plurraren,
    hjälper med byte och ger varm dryck.
  • Utse några som gör upp en eld
  • Gruppen i övrigt tar en kort fika paus
  • Kort information till gruppen om plurrningen
  • Om ledaren plurrar organiserar kökarlen

Olycksfall

Sårskador
Torka bort blod. Sätt på plåster. Glipande sår kan efter en stunds tryck tejpas ihop med t.ex leukosilk. Behöver ej sys akut.

Blödningar
Högläge och tryck över såret. Tryckförband

Vrickning
Elastiskbinda. Ibland svårt att skilja från benbrott, behandla då som benbrott.

Benbrott
Stabilisera på något sätt efter att man försökt grovt ha rätta till kraftiga felställningar. Jämför med friska sidan. Forma ett eller flera sittunderlaget som rör kring skadan o fixera med binda, ger bra stabilitet. Transport till sjukhus.

Skallskador
Slagit huvudet ej svimmat Mår bra. Verkar klar och vettig. Kan fortsätta åka.

Kort avsvimmad
Är helt klar och vaken, minns vad som hänt och verkar ej "konstig. Åka hem med följeslagare som ser till att det finns någon hemma som kan titta till vederbörande det närmaste dygnet.

Avsvimmad
Kommer ej ihåg vad som hänt eller verkar "ej normal". Kan vara förvirrad, trött eller slö. Ska till sjukhus. Ring 112 för hjälp och transport

Medvetslös
"ABC"- Andning. Fria luftvägar, vid behov "mun mot mun" andning. Framstupa sidoläge.

Blödning - se ovan.
Chock - värme (använd gruppens sittunderlag o extra kläder för att "bädda om"). Sänk huvuändan. Ring 112. Transport till sjukhus.

Nedkylning
Kan röras sig, samtalbar Röra sig, åkabrasor, varma och torra kläder. Dricka varm dryck. Gör en eld att värma sig vid. Slö, apatisk, orkar ej röra sig, men lyder instuktioner. Behandlas försiktigt, ska ej anstränga sig pga risk för hjärtflimmer. Ska inte dricka. Ta försiktigt av ev våta kläder om det kan göras utan onödig värmeförlust. Annars hållas varm med extra kläder utanpå egna. Ordna transport. Försök komma inomhus så snart som möjligt, för aktiv uppvärmning - duscha med kroppsvarmt (max 40o) vatten. Kontakt 112 för råd. Ej kontaktbar eller medvetslös Kontakta omedelbart 112 ! Undvika alla ansträngning. Försök ej byta kläder ! Vindskydda och isolera med kläder och underlag.

TUMI リュック , ヴィヴィアン , ヴィトン タイガ ,